denna någon.

_MG_8828

_MG_8795

_MG_8830

kvart över nio kommer Hugo och Ebbe-Lou in för att väcka mig. de har varit vakna
sedan klockan sex och nu börjar Ebbe yla för att han är så trött. precis när de kliver
över tröskeln till sovrummet börjar han låta som om han aldrig mer kommer att få sova
i hela sitt liv.

jag, som blivit, något morgontrött sedan jag fick barn, blir inte helt glad
över att bli väckt så här. blir till och med grinig, om sanningen ska fram.
Hugo försöker locka fram ett bättre humör med löften om en kopp kaffe,
men jag är i full färd med att tjura och jag tänker inte sluta. inte just nu.
dessutom vill jag vara ifred.

de går in i sovrummet, jag gör en dubbel espresso och tänker att jag ska
bläddra i min nya ELLE-tidning.

vardagsrummet är ett hav av leksaker och man får gå på tå för att nå soffan,
som också är full av grejer. sopar det som går att sopa åt sidan med handen,
och sätter mig i hörnet.

när det sista är uppdrucket hör jag hur dörren till sovrummet öppnas och två-tre
steg senare står de där, i dörröppningen. Hugo som uppgivet säger att någon hellre
verkar vilja sova med sin mamma och någon som ler mot mig bakom nappen med
trötta ögon.när jag kommer nära lägger någon sin panna mot min och blundar. länge
står vi så. och jag, som slutat tjura ungefär precis när leendet bakom nappen kom fram,
jag tar min bebis i famnen och går och nattar. sjunger i ett hus i skogens slut kanske tolv
gånger och vaggar långsamt tills han somnar djupt.

älskade unge, vad jag tycker om att vara med dig.