om när det ljusare avlöser det mörkare.

fredagar blir kanske min för alltid sämsta veckodag? buketten är på plats, kylskåp
och skafferi är påfyllt men så verkar det som att jag och Ebbson är sjuka.

bah. vilket skämt.

men. inte nästa fredag men fredagen därpå - då får vi tillträde till den nya lägenheten,
så jag tänker att kanske blir det startskottet för de där bra fredagarna?

det känns som att all den tid här som känts så mörk och tung - har börjat lättas upp med
den nya tid som närmat sig med stormsteg. jag dagdrömmer om kaffe i Victoriapassagen
och en bok, frukost på Kultur och lunch på Tacos & Tequila. croissanter från det lilla
franska bageriet, promenader i slottsskogen, drinkar på Locatelli och crepes vid Vasa.
kvällsmat med människor jag älskar och barnteater med min lilla. åh. det är så jävla
mycket fint som väntar oss nu.

här har jag läst Modevetenskap, Konstvetenskap, blivit gravid och fött barn. gift mig
och läst ett år av tre på min utbildning. så det har varit en viktig tid, detta med, det har
inte varit tre år av ingenting. men det är sannerligen dags nu, att åka hem igen. att börja
leva, på riktigt.

till dess firar vi på både stora som små vis, som med ost och Mr Selfridge. kanske inte
helt annorlunda än den vardagslyx vi brukar unna oss, men med en annan glans i våra
ögon, med ett lättare hjärta och med en annan styrka i vårt skratt.